Omars perspektiv:

Jag kokade utav ilska. Bros before hoes! Det hade vi ju alltid sagt! Oscar kunde ju inte bara skita i det när första bästa tjej valsade in. Svikare!

Jag åkte hem till Ogge. Jag bodde där för tillfället, men idag va han och hela hans familj iväg på släktträff. Jag kände mig inte lika arg längre. Jag la mig på sängen och tog upp mobilen. Jag ville inte bråka mer med Oscar, vi är ju bros!

"Sorry, bro. Överreagerade. Katelyn är schysst", skrev jag. Det tog emot lite men jag skicka ändå.

Svaret kom på några minuter. "Det är OK, sorry att jag drog sådär"

"Ska vi ha bronight imorgon?"

"Visst, hos Ogge elr?"

"Yep!"

Nästa kväll

Det va Oscar som plingat på. Han stod där i dörren med armen om ingen annan än Katelyn! En tjej! På bronight! BRO-night! Det fanns inget bro i ho.

"Sorry att vi är sena, någon tog extra tid med sminket!" Sa Oscar och log sliskigt mot Katelyn och gav henne en puss på kinden.

"Hej", sa Katelyn och dom gick in.

Oscar såg arg ut. "Omar, kan jag prata med dig i enrum?"

Oscars perspektiv:

Vi gick in i gästrummet. Jag  va arg men försökte kontrollera mig. Jag och Omar va ju så bra vänner och jag ville inte förstöra vår vänskap.

"Du måste inte gilla Katelyn men du behöver ju inte va elak mot henne. Hon vågade bara inte va ensam hemma ikväll för hennes mamma är i Kiruna", förklara jag. "Borde frågat först men jag va rädd att du skulle säga nej."

Jag fick lite dåligt samvete. Det va ju sant det han sa.

"Hon är alltid med oss överallt, det är jobbigt."

"Deal with it, hon är min tjej och hon ska inte någonstans. Men ni är fortfarande mina bros. Ge mig en brohug!

Vi gav varandra brohugs.

Katelyns perspektiv:

Jag fattade inte varför Omar hatade mig så mycket! Jag hade aldrig gjort honom något. Han hade ogillat mig från första stund. Jag borde inte ha kommit, men jag hatade att vara själv i vårt nya hus. Det va fortfarande främmande för mig.

Ogge såg att jag va upprörd och la armen om mig.

"Bry dig inte om honom, han har mens!!" Sa Ogge.

Han och Felix bröt ut i skratt och gjorde high-five. Jag log lite. Det va ganska kul.

"Han är bara avundsjuk för att han inte kan haffa guzz", fortsatte Ogge. "Han skulle aldrig kunna få någon så fin som du."

"Du är skit snygg. Seriöst."

Då kom Oscar in. Han hade hört allt.  

---------------------

Tack alla underbara läsare <3 Hoppas ni gillar den här delen också! //Johanna & Melina xx

Katelyns perspektiv:

”Va fan?!” utbrast jag och snodde runt.

Tjejen jag och Oscar träffat utanför Subway, hon som kallat mig för hora, stod några meter därifrån med några kompisar. Hon flinade mot mig och de andra fnissade lite. Jag blundade. Tårar pressade mot ögonlocken och hela min kropp skakade. Jag kan inte gråta inför dom, tänkte jag. Jag får inte.

Mitt hår klibbade fast i nacken och hela min tröja va dränkt i läsk. Fy fan va äckligt det kändes. Oscar gick emot tjejerna. Han såg arg ut. Han sa något åt dom och leendena sveptes bort från deras ansikten, men jag hörde inte vad det va. Jag ville bara bort därifrån innan jag bröt ihop. Jag vände mig om och sprang.

Oscars perspektiv:

Va fan trodde dom att dom höll på med?! Kasta läsk på en oskyldig tjej bara för att dom va avundsjuka. Jag kolla på Katelyn, som såg helt förstörd ut. Ilskan bubblade inom mig och jag började gå mot tjejerna.

”Vad in i helvete tror ni att ni håller på med?!” sa jag argt. ”Så där gör man fan inte!”

Dom såg inte så glada ut längre. Bra, tänkte jag.

”Om ni är våra fans borde ni stötta våra beslut, inte bete er som fem åringar! Hon har aldrig gjort något mot er!” Sa jag och kolla bak mot Katelyn.

Hon hade vänt sig om och sprang därifrån. Shit! Jag kolla på tjejerna en sista gång. Det fanns så mycket jag ville säga till dom, men Katelyn va viktigare. Jag kuta efter henne så fort jag kunde, men hon va sjukt snabb!

Tillslut kom jag ifatt, och då va vi nästan vid ingången till Vasa Muséet. Där stanna hon och sjönk ner på marken. Jag satte mig bredvid henne och höll om henne när hon grät. Hennes rygg och hår va alldeles klibbiga, men jag brydde mig inte. Allt som betydde något va hon.

”Bry dig inte om dom”, sa jag tyst.

Hon kolla upp på mig. Hennes ansikte va dränkt i tårar. ”Alla hatar mig!”

”Det är inte sant! Jag hatar inte dig. Jag tycker om dig, väldigt, väldigt, mycket. Jag ville aldrig att det skulle bli såhär.”

Hennes blåa ögon va fortfarande fästa på mig. ”Jag tycker om dig också.”

Jag log lite smått och hon log tillbaka. Jag ställde mig upp och hjälpte henne upp på fötter.

Katelyns perspektvi:

Herregud va pinsamt! Oscar måste tro att jag är helt knäpp som reagera så… Men han va ju så snäll och fin mot mig. Ingen hade någonsin brytt sig om mig på det viset utom mina föräldrar. Han va verkligen nånting särskilt. Jag torkade bort tårarna. Inte gråta mer!

”Förlåt”, sa jag.

”För vad?” sa han mjukt och tog tag i mina händer.

”För allt det här… Du måste tro att jag är helt störd eller något.”

”Det tycker jag inte alls. Jag tycker du är helt underbar.”

Jag rodnade. Fanns det någon finare än han? Han kysste mig igen, inte lika länge den här gången. Jag blev alldeles skakig i kroppen, men på ett bra sätt den här gången.

Tillslut släppte Oscar mig, men han höll kvar i min hand när vi gick mot tunnelbanan. Jag ville bara komma hem och duscha av mig.

”Så…” sa han när vi skulle skiljas åt.

”Ja?” sa jag förväntansfullt.

”Är du min tjej nu, eller?”

---------------------------------

Hoppas ni gilla den här delen också! Tack för alla fina kommentarer <3 // Johanna & Melina xx

Katelyns perspektiv:

Tillslut tvingade jag mig själv att kolla sms:et. Ingen idé att skjuta upp det oundvikliga.

”Förlåt för ikväll, va bara så besviken på filmen, å irriterad på Felix å Omar.”

Jag pustade ut. Gud va lättade jag kände mig! Han hatade mig inte.

”Det är lugnt jag trodde du va sur på mig eller något…” svara jag.

”Skulle aldrig va sur på dig, babe ;) du är så fin.”

Jag pep till av lycka och log stort för mig själv. Han tycker jag är fin! Det har ingen sagt till mig förut.

”Du med <3”

”Måste sova, godnatt! <3"

Jag stängde av vibrationen på telefonen och gjorde mig iordning för att sova. Vilken bra dag det hade varit! Stockholm skulle kanske inte bli så farligt trotts allt.

En vecka senare

Det hände inte så mycket på resten av lägret. Jag hängde en del med Oscar och dom andra, och de verkade gilla mig. Alla utom Omar, som vägrade att ens kolla åt mitt håll. Jag undrade varför, men när jag fråga Oscar ryckte han bara på axlarna. Jag hade hoppats att det skulle hände något mellan Oscar och mig, men vi hade inte träffats utan dom andra.

Jag träffade några tjejer på lägret också, Sara och Emma. Dom va schyssta, men lite avundsjuka på att jag va kompis med killarna. Men dom sa inget om det.

Jag började bli frustrerad över situationen med Oscar. Vi hade ju haft något! Vi va vänner, men jag ville va mer än det… Jag bestämde mig för att sms:a honom.

”Ska vi ses nån dag?”

Svaret kom på bara några minuter. ”Klart vi ska! Vill du dra till stan imorgon?”

”Visst! Ska du bjuda in killarna?”

”Tänkte att det bara kunde vara du å jag..?”

”Aa okej”

Mitt hjärta satt i halsgropen! Äntligen skulle jag vara ensam med honom! Jag hade längtat efter det här.

Oscars perspektiv:

Jag stod vid utgången från tunnelbanan och väntade på Katelyn.  Hon var 5 min sen...

Jag kolla runt i brist på annat att göra. Plötsligt hörde hennes röst bakom mig.

”Hej Oscar” sa hon glatt.

”Hej babe” sa jag tillbaka.

”Vad ska vi göra?” frågade Katelyn.

”Det finns en keps på H&M som jag har spanat in, den är skitsnygg.”

Vi gick in på H&M, jag hittade kepsen och den passade perfekt.  Det stod 2 SWAG 4 U på den, så jävla najs!

”Gud va swaggie” sa Katelyn och skrattade.

”Eller hur!” svarade jag.

Vi gick in på Wayne’s  för att fika.

Katelyn beställde en chailatte och jag tog en mango smoothie.

”Jag bjuder” sa jag och viftade med min feta plånkis.

”Det behövs inte!” sa Katelyn

”Jo såklart jag pröjsar, det är du värd.” Jag log mitt charmigaste leende.

Tillslut gav hon med sig och vi satte oss i ett hörn ifall några fans skulle komma och se oss. Vi fikade och sen erbjöd jag mig att visa henne runt i Stockholm.

”Ja vilken bra idé! Jag hittar ingenstans ju”, sa hon alldeles uppspelt. Hennes ögon tindrade så fint när hon var glad. Det gjorde mig alldeles varm.

Katelyns perspektiv:

Vi gick ner till Kungsträdgården och sedan följde vi vattnet enda bort till Djurgårdsbron. Vi gick ut på den och stod vid räcket. Aldrig hade jag trott att Stockholm kunde vara så vackert! Alla Karlstad kalla det för ett stort betongblock. Men det hjälpte ju såklart att man hade världens finaste kille bredvid sig.

Vi kolla på några båtar som åkte under oss. Oscar tog min hand i sin och jag fick gåshud. Han va så vacker. Killar ska inte va vackra, men han va verkligen vacker. Han vände sig mot mig.

”Jag gillar verkligen dig, du är så fin”, viskade han i mitt öra.

Jag rodnade. Jag kände hans varma andedräkt på min kind. Den lukta mint från tuggummit han tuggade. Han spottade ut det sexigt.

”Du är också fin”, försökte jag säga, men hans läppar pressades mot mina.

Det va en lång kyss och jag särade på läpparna för att släppa in hans tunga. Våra tänder slog emot varandra och vi skrattade lite. Sedan kysstes vi igen. Det va som i en romantisk film. Hans armar var lindade runt min kropp, men tillslut särades våra läppar och jag gled ur hans omfamning.

Då kände jag hur något slog emot mitt bakhuvud och en halvfull läskburk landade vid mina fötter. Resten av innehållet rann nerför min rygg. 

Katelyns perspektiv:

”Vill du ha popcorn?” frågade Oscar med en flörtig blick.

”Gärna” svarade jag blygt.

Framme vid kassan drog Oscar upp sin feta plånkis och sa ”Det här står jag för”.  Wow , sicken gentleman, tänkte jag.

Vi gick in i biografen, den var nästan fullsatt.

”Jag hörde att Harald Treutiger är med i den här”, sa Oscar. ”Han är så himla swag, min favorit person.”

”Jaha”, sa jag. Vem fan är Harald Treutiger? Tänkte jag för mig själv.

Oscars perspektiv:

Vi kollade lite halvt på reklamen då jag såg en figur komma emot oss. Då han va nära nog såg jag att det va Felix.

”HARALDGASM!” skrek han och slängde med armarna. ”Han är så awesome, han är typ Sveriges svar på Chuck Norris, eller nej, Chuck Norris är världens svar på Harald Treutiger!”

I vanliga fall skulle jag skratta, men jag ville ju inte att han skulle hänga med oss! Han älskade också Harald, Omar måste berättat att han skulle vara med för honom också. Felix satte sig, till min fasa, bredvid Katelyn! Jag kolla surt på honom.

Filmen började och jag försökte låtsas som att Felix inte va där. Jag fokuserade på Katelyn. Hon såg rädd ut. Det va ett jump scare och hon rykte till. Jag tog tag i hennes hand och höll den hårt. Hon kolla tacksamt på mig.

Var fan va Harald? Tänkte jag.  Filmen va nästan slut. Eftertexterna började rulla, och fortfarande ingen Harald. Felix pratade med Katelyn, men jag brydde mig inte ens.  Jag va så sur på Omar! Han ljög och skickade säkert dit Felix för att cockblocka mig. Han kanske också gillade henne, det kanske va därför han va så sur förut… Jag tog upp min telefon och skickade ett sms till honom.

”Harald va ju inte alls med i den där filmen”, skrev jag.

”Sorry bro, trodde det”, svara han efter bara några sekunder.

Jag va fortfarande arg, men jag försökte dölja det. Vi gick ut från bion och Felix drog iväg.

”Hejdå”, sa jag. ”Jag hade kul.”

Hon kolla förväntansfullt på mig, men jag visste inte vad jag skulle göra. Jag gav henne en kram och gick.

Katelyns perspektiv:

Jag kom hem och gick upp på mitt rum. Oscar betedde sig sååå konstigt! Jag trodde att han skulle kyssa mig eller något, men inget hände. Och allt Felix gjorde va att prata om Harald och hur han inte va med i filmen. Jag visste inte vem det va och jag brydde mig inte!!!

Tänk om Oscar kom på att han inte gillar mig. Han upptäckte kanske hur tråkig jag är.Men jag gillade ju honom. Då plingade det till i fickan. Ett sms! Jag tog upp telefonen och såg att det va från Oscar. Nu kom det. Det stod nog att han inte ville träffas mer. Det kändes som jag hade ett hål i magen. Våga jag kolla på det?  

-------------------

Det här kapitlet är dedikerat till Felix Nordh på Montefjanton Creations!

Kommentera gärna va ni tyckte! <3 // Johanna & Melina xx

Katelyns perspektiv:

Jag vaknade och gick upp. Rummet var fortfarande obekant och en flyttkartong stod bortglömd i hörnet efter nästan en månad. Jag tittade mig själv i spegeln. Jag hade blåa ögon och blont hår. Så hemskt och normalt. Jag såg trött ut också, med ringar under ögonen. Fan va hemskt. Skulle behöva mycket concealer för att täcka det. Jag skulle på dansläger idag. Jag ville egentligen inte, men mamma tvingade mig. Hon sa att det va ett bra sätt att skaffa nya vänner innan jag började skolan i höst. Men det kanske inte skulle bli så farligt, jag hade hört att det skulle vara några kända där. Jag suckade och gjorde mig iordning.

Mamma körde mig till danslägret, som låg inne i stan. Vi va sena som alltid för mamma skulle som vanligt dricka kaffe i sista minuten och det tog 100 år. Jag klev ur bilen och sprang in i dansstudion. Jag snubblade nästan i trapporna för att jag hade så bråttom. När jag klev in i salen var jag andfådd och svett hade samlats i min panna. Alla kollade upp på mig. Jag hatade när folk stirrade så jag kolla ner på mina skor. Kände inte igen någon, så det va nog inga kända här. Dansläraren kolla på mig. Han log lite snett.

”Äre du som e Kajtlin?” sa han.

”Katelyn säger man faktiskt”, sa jag kaxigt.

”Haha, k. Jag e Amir å jag är bossen här.” Han log. Han såg snäll ut.

Jag gick till resten av gruppen.

Oscars perspektiv:

En ny tjej kom in. Hon va nog den snyggaste jag någonsin sett. Hon va så fin och blond och vacker. Ogge armbågade mig i sidan.

”Shit va snygg”, sa han.

”Daaaamn”, sa Felix.

Jag nickade bara. Hon satte sig bredvid mig och jag drog till med mitt charmigaste leende. Det va nog kärlek vid första ögonkastet. Det kanske va lite snabbt, men YOLO.

”Tja, Katelyn va det va?” sa jag och slog på min swag.

Hon kolla på mig med sina vackra blå ögon. Man kunde ju drunkna i dom.

”Hej”, sa hon flörtigt.

”Jag heter Oscar, å det här är mina bros.” Han nicka mot killarna. ”Ogge, Felix, å Omar.”

”Tjena”, sa hon till alla. Men hennes ögon va festa vid mig.

Lektionen började, men jag kunde inte koncentrera mig på movesen. Katelyn va bredvid mig och hon rörde sig så snyggt. Hon va som skapt för dans. Jag ville prata mer med henne och kände mig lättad när lektionen va slut.

”Bor du i Stockholm eller?” fråga jag.

”Ja, jag flyttade hit från Karlstad för typ en månad sen”, svara hon.

”Känner du många Karl eller?” sa Omar från ingenstans och skrattade.

”Jag hör att du är från Göteborg, heter din mamma Glenn eller?” svara hon.

”Ooh, BUUUURN!” sa Felix och alla utom Omar skrattade. Han gick surt iväg.

”Du är ju en riktig komiker!” sa jag och vi gjorde High-5.

Hon skrattade och slängde bak huvudet flörtigt.

”Ska du med till Donken på lunchen eller?” fråga jag.

Hon rynkade på näsan, men det va gulligt på henne.

Katelyns perspektiv:

Donken? Vem gillade det? Fan va äckligt!

”Jag gillar inte Donken”, sa jag, men skyndade mig att lägga till: ”Men skulle gärna gå någonannan stans!”

Killarna kolla på varandra.

”Jag vill gå till Donken!” sa Felix.

”Jag med”, sa Ogge.

”Jag går med dig vart du vill”, sa Oscar och jag blev varm inombords.

”Finns det en Subway här någonstans?” frågade jag och Oscar nickade.

På lunchen gick jag och Oscar till Subway. Kunde inte fatta att vanliga lilla jag va på väg att äta med en så snygg kille! Han va verkligen något extra. Inne på Subway insisterade han på att betala och jag fick fjärilar i magen. Vi satte oss vid ett bord och började äta. Jag kunde inte koncentrera mig på maten för att han va så fin. Plötsligt fick jag syn på några tjejer som stod vi ett fönster och vinkade till Oscar. Han kolla på dom och vinkade tillbaka lite. Jag bara glodde och dom gav mig sura blickar.

”Vilka är det?” fråga jag.

Han kolla på mig lite förvånat.

”Bara nåra fans.”

”Fans?!”

-------------------------

Hoppas du gillade det första kapitlet! Kommentera gärna och dela med andra foooers <3

Kramar! <3 // Johanna & Melina xxxx